MUSEET

Med kunniga och varsamma händer har duktiga konstnärer och hantverkare lyckats återskapa miljöer både från bruket och från Surte brukssamhälle. Ta del av en förgången värld och res tillbaka till 1800-talet, en tid då disponenter var ouppnåeliga och industrialismen spirade runt om i världen.

På Glasbrukamuseet hittar du även ett mindre café, museishop och en utställningshall med varierande utställningar.

BESÖK HYTTAN

På museet har man tagit vara de gamla originalverktygen och formarna och byggt upp en riktig hytta, så som den såg ut i slutet på 1800-talet. Bara att lyfta ett gammalt glasblåsarrör och känna dess tyngd gör att man genast inser att det var ett krävande arbete. Det finns också en del av museet där du kan se hur maskinerna såg ut och se de formar som än idag tillverkas på den enda delen av Surte som fortfarande är i gång – formverkstaden.

GLASBRUKET

Surte glasbruk, som ligger vid Göta älv omkr. 15 km norr om Göteborg, startades 1862 i lokaler som från början var av­sedda till bomullsspinneri. Från sjöarna uppe i bergen sprängdes kanaler för att skapa ett magasin, som skulle magasinera det vatten som skulle driva en turbin för att driva maskinerna i spinneriet. Över åren har bolaget har haft flera olika äga­re och även skiftat namn några gånger. 1960 blev de slutligen uppköpta av PLM där Knut Laurin och son drev verksamheten till sin sista flaska 1978.

ETT ÄKTA BRUKSSAMHÄLLE

Bruksort eller brukssamhälle är ett mindre samhälle uppbyggt kring en dominerande industri, ett bruk. I stort sett alla fastigheter i Surte brukssamhälle ägdes av glasbruket. Man fick dessutom en odlingslott där man kunde odla sin egen potatis och svinstia där man kunde hysa sin egen gris. Till och med mjölk tillhandahölls av bruket, givetvis mot en kostnad som drogs på lönen. Skulle du sluta på Surte blev du också av med alla dessa förmåner, även din lägenhet. Så man var livegen.

LIVET PÅ SURTE

På glasbruksmuseet har man byggt upp en hel lägenhet där du kan se hur man levde på den tiden. Det var uteslutande lägenheter med ett rum och kök även om familjerna kunde bestå av sju åtta personer och ibland fler. Det var extremt lyhört och på vintern fick man elda oavbrutet i kakelugnen som var den enda värmekällan. På gården fanns en vedbod till varje lägenhet. I köket fanns 2 spänner, vattenhinken som alltid var tom och sophinken som alltid var full.

MÖT MANNEN BAKOM COCA COLA-FLASKAN

I en tid då Sverige är ett av världens fattigaste länder föds han på gården Olseröd utanför Kungälv – Alexander Samuelson. Familjen flyttar efter några år till en kvarn, men efter en tid kommer familjen på obestånd och tvingas flytta till den expansiva stadsdelen Majorna i Göteborg. Här växer han upp bland spritkrogar och bordeller, men tillslut får fadern arbete som smed på det nystartade glasbruket i Surte.
Alexander börjar som barnarbetare på glasbruket och får utså den tortyr där glasblåsarna bl.a. häller glödande glas innanför linningen om man inte jobbar tillräckligt snabbt. Fattigvården i Göteborg förser glasbruket med nya barn när de gamla inte orkar mer. En ny möjlighet öppnar sig för Alexander som bl.a. leder till att han längre fram i livet kommer att lämna in patentet på kanske världens mest kända förpackning – Coca Cola-flaskan.