Denna stenbro var klar 1813 och betjänade som landsväg fram till 1969.

En brobyggnad över Forsån hade i slutet av 1600-talet bedömts som omöjlig att realisera, inte minst ur kostnadssynpunkt. Frågan löstes emellertid oväntat på så sätt, att hållskjutslagen i i Skepplanda by och i S:t Peder åtog sig att på sin gemensamma bekostnad utföra brobygget på det villkor, att de för all framtid befriades från hållskjuts. Bron som uppfördes vid vadstället var av trä och kom till på 1770-talet. Den byggdes med svag vinkel nära det södra landfästet. 

Av sten framför allt från berget vid Frövet restes så en ny hög bro med tre valv. Denna ca 100 m långa stenbro, som väghållarna lagt ner tusentals arbetstimmar på, avsynades år 1813 och kom att betjäna trafik fram till 1969, då den avlastades av en ny betongbro i ett valv strax väster om den gamla.

Det fanns en vägsten med ett stort fundament några meter öster om södra brofästet. Vägstenen finns nu vid hembygdsgården. (Den står numera åter vid östra brofästet).

På brons östra kantmur, norr om valven fanns ett kors inhugget i kantstenarna. Det höggs in efter det att ett barn suttit där och föll ner, hon skadade sig så illa att hon dog. Tyvärr vändes stenen upp och ner vid reparation av bron på 1970-talet.